Många av oss har säkert någon gång i butiken tänkt: vilken billig produkt, det här kan inte vara lönsamt för försäljaren. Så här ser vardagen ut för konsumenter när produkternas dolda kostnader – för klimatet, naturen och människor på andra sidan planeten – inte återspeglas i priset. Hur påverkar detta dina vardagliga val, stora som små, när billigare men ohållbara alternativ alltid är mer lättillgängliga än mer hållbara?
Vår planet klarar helt enkelt inte av den konsumtionsnivå som vi vant oss vid. De Gröna understryker att “vardagen är avgörande”, men det är en rätt så stor börda att lägga på varje individ att först utbilda sig om de dolda klimat- och miljöeffekterna av varje enskild produkt och tjänst, och sedan eventuellt ännu betala betydligt mer för sina hållbara val (jämfört med ohållbara alternativ).
Det hållbara alternativet bör därför alltid vara både det enklaste och det billigaste valet, och det förutsätter förändringar i vårt system. Detta kan göras genom att ta bort fördelarna som produktion på bekostnad av miljön har, genom att göra dem synliga hela vägen till konsumenten. EU:s utsläppshandel (EU ETS) är ett bra exempel på hur detta fungerar: kostnaden för utsläppsrätter styr produktionen mot mer miljövänliga alternativ, vilket också återspeglas i konsumentpriser.
Detta skulle ligga i allas intresse: för närvarande måste inhemska och hållbara företag konkurrera orättvist med till exempel globalt snabbmode. Ett system som EU:s utsläppshandel på energisektorn bör utvidgas till att omfatta alla produkter och tjänster, vilket skulle göra hållbara och ansvarsfullt producerade produkter mer konkurrenskraftiga. Detta skulle uppmuntra konsumenterna att gynna högkvalitativ, hållbar – och ofta inhemsk – produktion.
Utöver ändringar på systemnivå kan vi också ta till konkreta åtgärder på kommunalnivå för att främja hållbara val. Genom att till exempel förbättra kollektivtrafiken eller helt enkelt göra det vegetariska alternativet till standardalternativet i lunchdisken kan miljövänliga val bli både enkla och attraktiva.
Minskad konsumtion innebär inte att förstöra det ekonomiska välståndet, utan bara att göra konsumtionen rimligare och rikta om den. Det är uppenbart att många industrier och samhällen är beroende av den nuvarande produktionsmodellen, men vi måste också vara modiga i vårt sökande efter hållbara alternativ. När konsumtionen i allt högre grad övergår till mer hållbara alternativ innebär det också investeringar i innovationer som skapar kvalitetsjobb och samtidigt minskar miljöbelastningen – vilket vi redan har sett inom energisektorn.
Jag diskuterade dessa idéer särskilt ur perspektivet snabbmode och den finska klädindustrin i min insändare som publicerades i Helsingin Sanomat 10.1.2025 (fri översättning nedan):
I sin insändare (HS 8.1.) efterlyser Eila Parviainen ökad konsumtion för att rädda den finländska klädindustrin. Artikeln lyfter fram viktiga frågor om den finska klädindustrins framtid, men mitt i klimatkrisen kan inte ökad konsumtion vara lösningen.
Tvärtom måste konsumtionen minskas i takt med att klimatförändringen och förlusten av biodiversitet förvärras. Nyårslöften, som att begränsa klädinköpen, är ett steg i rätt riktning. Vi måste också fokusera konsumtionen på hållbara och ansvarsfulla produkter – helst inhemska. Men det största hindret är att den verkliga klimat- och miljöpåverkan inte återspeglas i produkternas pris.
Det hållbara alternativet borde alltid vara både det enklaste och det billigaste valet. Inom klädsektorn måste inhemska företagare nu konkurrera mot det globala snabbmodet under orättvisa villkor: priserna på snabbmode baseras på överproduktion, låglönearbete och miljöbelastning som inte beaktas i prissättningen. Inhemsk produktion kan inte konkurrera med detta utan strukturella förändringar.
En lösning skulle kunna vara ett omfattande system likt EU:s utsläppshandel, där producenterna betalar för sina utsläpp och sin miljöpåverkan, och dessa kostnader återspeglas i produktpriserna. Detta skulle göra hållbart producerade produkter mer konkurrenskraftiga. Samtidigt skulle konsumenterna uppmuntras att välja inhemsk, högkvalitativ och hållbar design.
I stället för att be konsumenterna att köpa mer måste vi uppmuntra våra produktions- och konsumtionssätt att bli mer hållbara, så som inom energisektorn genom utsläppshandeln. Det krävs politiska och ekonomiska åtgärder för att framtida generationer ska minnas oss som förespråkare av ansvarsfulla val, inte som konsumenter av billigt snabbmode.
Cosmo Jenytin
Diplomingenjör, Esbo